﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3180
Titel Vägledning klimatscenarier: Ordlista
Titel.kortform Vägledning klimatscenarier: Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2014
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund Eftersom klimatscenarier omfattar flera vetenskaper och vänder sig till en mångfald sektorer förekommer många begrepp i beskrivningar av metod, resultat och tolkningar. Här är sammanställt en del av dessa till stöd för läsaren.
   Några begrepp är allmänt använda och kan därför ha lite olika betydelse i skilda sammanhang. Vi har i beskrivningarna i denna vägledning försökt vara konsekventa i användandet av olika termer så att inte samma term används i olika betydelse.
   Det gäller dock inte alla sammanhang. Ett exempel är ordet klimatscenarier, som kan användas i en vidare bemärkelse i annan litteratur och beroende på sammanhang. Vi har här valt att tala om effektstudier då klimatdata används som indata till beräkningar av exempelvis vattenflöden eller skogstillväxt.
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Klimatanpassningsportalen
Utgivare.2.nu.organisation SMHI, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE avrinning
svFK vattenflödet från ett område i naturen som orsakas av regn eller snösmältning

svTE beräkningsmodeller
svDF matematiskt formulerade beskrivningar av naturen och de fysikaliska processer som sker
svAN Modellerna används för att beräkna exempelvis klimat eller vattenflöden.

svTE CMIP5
svFK CMIP5 är ett globalt samarbete kring globala klimatberäkningar. CMIP5 är etablerat av World Climate Research Programme.
enTE Coupled Model Intercomparison Project Phase 5
enSYTE CMIP5

svTE CORDEX
svFK CORDEX är ett modelleringsprojekt under World Climate Research Programme. De regionala klimatsimuleringarna baseras på de nya RCP:erna (Representative Concentration Pathways) och data från CMIP5, som också ligger till grund för IPCCs femte klimatrapport. SMHI är en av huvudaktörerna inom CORDEX. Beräkningar har gjorts över en stor del av världens landområden.
svRETE RCP
enTE Coordinated Regional Climate Downscaling Experiment
enSYTE CORDEX

svTE DBS-metoden
svFK ”Distribution Based Scaling” är ett verktyg för att korrigera klimatmodellernas utdata så att de kan användas som indata till hydrologisk modellering.
enTE Distribution Based Scaling
enSYTE DBS

svTE effektstudier
svDF analyser där klimatscenarier används för att studera effekter av klimatförändringen på olika sektorer

svTE El Niño
svUPTE ENSO
svFK El Niño är den varma fasen av El Niño Southern Oscillation (ENSO). ENSO beskriver variationen på temperaturen i östra Stilla havet. Temperaturen pendlar naturligt mellan varma och kalla faser vilket får betydelse för det globala klimatet.

svTE emissioner
svFK Utsläpp. I klimatsammanhang är det främst växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, halogenerade kolväten m.fl.) och svaveldioxid (som bildar små partiklar i luften) samt sot som är av intresse.

svTE ensemble
svUPTE medlem
svDF en samling klimatscenarier (beräkningar av det framtida klimatet), där de enskilda scenarierna skiljer sig åt
svAN Klimatscenarierna kan t.ex. skilja sig åt med avseende på val av klimatmodell eller utsläpps- och strålningsscenario. Ett klimatscenario som ingår i en ensemble kallas för en medlem.

svTE global klimatmodell
svSYTE GCM
svFK En global klimatmodell beskriver hela jordklotet och de processer som sker I atmosfären, havet, havsisen och marken.
enTE Global Circulation Model
enSYTE Global Climate Model
enSYTE GCM

svTE graddagar
svFK mått som används inom energisektorn för att bestämma uppvärmnings- respektive avkylningsbehoven
svAN För beräkningarna används tröskelvärden av temperatur.

svTE gridbox
svFK I en klimatmodell delas atmosfären upp i tredimensionella lådor, s.k. gridboxar. I varje gridbox räknas alla klimatologiska variabler ut som beskriver klimatet i den boxen.

svTE klimatextremer
svFK Klimatextremer kan definieras utifrån att de förekommer sällan (klimatologiskt är extrema) eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.

svTE klimatindex
svDF bearbetade utdata från klimatmodeller
svAN De kan beskriva medelvärden, säsongsvariationer men också mer extrema förhållanden.

svTE klimatindikator
svFK Olika mått som används för att följa klimatets utveckling.

svTE klimatscenario
svDF beskrivning av en tänkbar klimatutveckling i framtiden

svTE klimatsignal
svFK Ett allmänt begrepp som avser vad som kan utläsas i klimatscenarier i termer av ökat, minskat eller ingen förändring.
svRETE klimatscenario

svTE referensperiod
svSYTE kontrollperiod
svDF den tidsperiod som används för att jämföra med framtida perioder
svAN SMHI använder referensperioden 1961--1990 för att definiera dagens klimat. Nya observationer jämförs med medelvärdet för 1961--1990 för att säga hur de avviker från det normala. Om t.ex. sommaren är varmare än normalt så betyder det att den är varmare än medelvärdet för somrarna 1961--1990. Meteorologiska världsorganisationen, WMO, definierar referensperioderna, nästa period blir 1991--2020.
   Klimatscenarier presenteras ofta som förändringar jämfört med dagens klimat. Ofta används referensperioden 1961--1990 precis som för observationer. Eftersom klimatet förändras så är perioden 1961--1990 inte helt representativ för det vi upplever som dagens klimat. Därför har senare referensperioder börjat användas, t.ex. 1971--2000.

svTE kvalitativ
svFK Avser i vilken riktning, hur något ändras. Begreppet har andra betydelser i andra sammanhang.

svTE kvantitativ
svFK Avser hur mycket, hur stor en förändring är.

svTE markfuktighet
svFK I marken finns vatten och mängden varierar. Markfuktighet är ett mått på markens vatteninnehåll.

svTE NAO
svFK NAO är en naturlig variation i lufttrycket i atmosfären över Nordatlanten. Det på verkar lågtryckens banor och har betydelse för klimatet i Europa.
enTE North Atlantic Oscillation
enSYTE NAO

svTE nedskalning
svFK Nedskalning kallas det när data från en modell bearbetas för att få högre upplösning (ökad detaljeringsgrad). Nedskalning kan göras med modeller och statistiska metoder.

svTE osäkerhet
svFK Det finns olika källor till osäkerheter i frågan om framtidens klimat.

svTE percentil
svDF värde för en variabel som en viss procent av observationerna av variabeln hamnar lägre än
svEX Exempelvis är 25:e percentilen det värde som delar observationsvärdena så att 25 procent av dem är mindre än värdet och 75 procent är större.

svTE RCA
svFK En regional klimatmodell som utvecklas och används av SMHI:s klimatforskningsgrupp.
enTE Rossby Centre regional climate model
enSYTE RCA

svTE RCP
svSYTE representativa koncentrationsutvecklingsbanor
svFK RCP:er är möjliga utvecklingsvägar för strålningsdrivningen med det gemensamma namnet ”representativa koncentrationsutvecklingsbanor” från engelskans ”representative concentration pathways” (RCP). RCP:erna är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100.
enTE representative concentration pathways
enSYTE RCP

svTE regional klimatmodell
svSYTE RCM
svFK Beskriver en del av jordklotet, en region.

svTE respons
svFK Avser hur klimatet svarar på förändringar i atmosfärens sammansättning.

svTE hydrologisk respons
svFK Med hydrologisk respons avses hur vattenförhållanden förändras till följd av förändrat klimat.

svTE robust
svFK Med robust i detta sammanhang avses att resultat är samstämmiga i många beräkningar och/eller står sig över tiden.

svTE spridningsmått
svFK Används för att beskriva graden av osäkerhet i resultat, med olika statistiska mått.  Här används vanligen percentiler.

svTE strålningsdrivning
svUPTE positiv strålningsdrivning
svUPTE negativ strålningsdrivning
svDF skillnaden mellan hur mycket energi solstrålningen som träffar jorden innehåller och hur mycket energi som jorden strålar ut i rymden igen
svAN Denna energi mäts i enheten watt per kvadratmeter, W/m&#x00B2;.
   Den totala strålningsdrivningen bestäms av både positiv och negativ drivning. Positiv strålningsdrivning innebär att jordytan värms, medan negativ strålningsdrivning innebär att den kyls ner. Den dominerande faktorn idag är den positiva strålningsdrivningen från mer koldioxid och andra långlivade växthusgaser. När strålningsdrivningen ökar, stiger den globala temperaturen.

svTE trend
svDF förändring över tid

svTE upplösning
svDF storleken på gridboxarna i klimatmodellen
svRETE gridbox
svAN Låg upplösning (stora gridboxar) ger mindre detaljerad information, men kostar mindre datorkraft. Hög upplösning (små gridboxar) ger mer detaljerad information, men kostar mer datorkraft.

svTE utsläppsscenarier
svDF antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser

svTE variabilitet
svFK Variabilitet är en viktig faktor inom klimatologin. Klimatet är inte bara genomsnittliga värden utan klimat kännetecknas av variationer i tid och rum som kan hänga ihop med t.ex. växelverkan mellan atmosfären och havet. Två tidsperioder kan ha samma medelvärde men den ena kan ha stora skillnader mellan höga och låga värden medan den andra endast varierar lite runt medelvärdet.

svTE värmebölja
svFK Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner och begrepp. Klimatscenarierna baseras ofta på dygnsmedeltemperatur och därför har gränsen > 20 &#x2103; i dygnsmedeltemperatur använts i stället för att relatera till maximitemperatur.

svTE växthusgaser
svFK Atmosfären som omger jorden har förmågan att fördela energin från solen så att jordytan blir varmare än vad den skulle varit om atmosfären inte fanns. Den s.k. naturliga växthuseffekten bygger på naturlig förekomst av en viss mängd vattenånga och koldioxid i atmosfären. Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna. Atmosfärens sammansättning har sedan den förindustriella tiden successivt förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste antropogent (av människans aktiviteter) påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon, men även en rad industrigaser spelar roll.

svTE årstider
svFK Årstiderna representeras här av tremånadersperioderna:
   vinter (december, januari, februari),
   vår (mars, april, maj),
   sommar (juni, juli, augusti) och
   höst (september, oktober, november).

svTE återkoppling
svFK Med återkoppling menas en mekanism som gör att temperaturökning kan förstärka olika processer som gör att temperaturen ökar ytterligare, eller begränsas. Exempelvis när snö- och isytor minskar absorberas mer energi och temperaturen höjs.
